Jag känner inte att rubriken är särskilt rättvis mot dagens ridpass, för visst låter det negativt? Passet var faktiskt lyckat, men för att först och främst förklara vad som hände (eftersom avramlingen är det alla bryr sig om) så var avramlingen väldigt odramatisk. Det må vara den första på två år, men den var väldigt odramatisk.

 

När jag ramlar av så brukar jag känna mig misslyckad, har oftast väldigt ont. Denna gången är jag för visso lite mörbultad men slog mig inte då. Efter ridpasset så skulle jag trava av. Jag travade över två bommar i båda varven och precis när jag skulle bryta av till skritt och skritta av så snubblade Nora på en bomserie. Jag kom ur balans, hon fick inte upp huvudet då hon hade inspänningar och gjorde då det hon kunde för att återfå balansen - hon sköt upp hela kroppen och kastade sig bort från bommarna. Johanna hängde inte med i svängen och gled av, that's it.

 

Det känns lite tråkigt, jag var ju så glad över att jag inte ramlat av på två år, men samtidigt så var det ingen avramling som påverkar mig. Det var inte att hon vägrade på ett hinder eller gjorde något som sänker mitt självförtroende, hon snubblade och det var inget nån av oss kunde göra något åt. När jag var yngre ramlade jag av oftare. Ganska få av mina avramlingar med Nora hade jag kunnat sitta kvar på idag, Nora är väldigt kraftfull, men jag har lärt mig att hantera det och i samband med att jag har blivit en bättre ryttare så hamnar jag inte längre i de situationerna. Olyckshändelser som när sadeln gled runt, när en cykel välte framför oss i blåsten precis i en sväng, eller som när Nora idag snubblade till, går inte att göra så mycket åt. Det är sånt man får acceptera, oftast sitter jag kvar, men inte idag. Det är inte en så stor grej, life goes on, detta påverkar ju som sagt inte oss, det skedde i avtravningen. 

 

Passet för övrigt gick faktiskt bra till jättebra. I skritten ville hon inte riktigt lossa, men hon har också vilat ett tag och i skritten är det svårast. Hon var inte bråkig, men öppnorna blev ändå inte bra. När hon slappnade av och sökte sig neråt i båda varven så travade jag. Traven gick bättre, hon var mjuk och pinnade på i fin form. Även galoppen var fenomenal. Min fina ponny, ååh vad jag älskar henne. Hon är så duktig och så lätt att jobba med, hon gör alltid sitt bästa. Inget bråk eller sura miner, bara gasen i botten när det blir lite jobbigt ;) Jag red i inspänningar idag och hon jobbade på fint i dem, det blir jobbigare för henne i dem och ändå bjöd hon och gjorde sitt bästa. Älskade Nora.