Hej kära ni. Jag tänkte inleda med det klassiska "det var ett tag sen jag loggade in här..." men det är inte riktigt sant. Jag har loggat in här ett antal gånger de senaste veckorna. Jag har faktiskt längtat efter att börja skriva igen, och jag funderar fram och tillbaka huruvida jag borde eller inte. Jag vill inte lägga upp ett inlägg i veckan tre veckor i rad för att sen blogga varje dag i en vecka och sen försvinna i månader, det är inte hållbart för en blogg. 

 

Tro det eller ej, men denna blogg har fortfarande besökare. Ett litet antal unika besökare kikar fortfarande in och jag har inte skrivit något sen i slutet av augusti. Det är med en klump i magen jag skriver att ni, bokstavligen, inte missat nånting. På nästan sex månader har mina läsare inte gått miste om något. Det finns inget att säga, inga tävlingar, ingen framgång eller motgång. Ingenting. 

 

Efter min sista hoppträning i oktober nån gång så var jag tvungen att ställa in veckan efter p.g.a. sjukdom, veckan efter det så hade Nora ett så stort sår på ryggen att hon inte kunde ha sadel, veckan därpå tack vare skolstress. Sen var jag helt out of it. Jag avskyr att det blir så. När jag inte längre är igång och hoppträningar och annat skoj ligger för långt fram i tiden så blir jag slarvigare och odisciplinerad.

Jag har funderat fram och tillbaka på om jag verkligen vill sluta med hästar. När man är sjuk var tredje vecka och pressas av skolan så är det inte lätt. Jag kan inte ha hästar som bara står, det är inte rättvist, det är själviskt. De är sporthästar som båda tävlats högt och mår bra av att vara igång. Jag kan inte ha hästar som bara går för att jag inte vill sälja dem. Jag älskar ridsporten, jag älskar att anstränga mig fysiskt samtidigt som jag njuter och kopplar av psykiskt.

 

Jag hatar när hästarna inte är i den form jag önskar, jag hatar att behöva sätta igång. Jag njuter varje minut i sadeln men jag känner inte samma motivation när hoppträningar och annat ligger för långt fram i tiden. Jag vill bara komma igång igen utan att ha svackande perioder som de senaste fem månaderna. Jag vill hålla igång jämnt under hela året utan att hela tiden behöva börja om. Jag kommer ju ingenstans! Kommer inte ut på tävlingsbanan och utvecklas inte som ryttare. 

 

Det är här bloggen kommer in i bilden - jag tror jag kan använda den som ett verktyg. För att jag ska hålla igång med mina älskade hästar, för jag vill ju inte sluta, så krävs det bara arbete från min sida. Det krävs en plan som följs till punkt och pricka och för att jag ska kunna vara disciplinerad och följa min plan så krävs det energi och motivation. Jag tror bloggen kan bidra till just motivationen, den peppar mig att rida då jag "måste" utvärdera passet här samtidigt som jag kan se tillbaka på de perioder då hästarna var i full gång och peppas till att ta mig tillbaka dit. Andra ryttare och härliga bloggläsare glädjer mig och jag vill inte rida för att jag känner press till att fortsätta utanför att jag vill och tro mig, jag vill. Jag vill ha en ny fräsch design, välskrivna inlägg, videor och ett innehåll som inspirerar både mig och er.

 

Jag vill ta mig själv i kragen och ta vara på varenda dag, varenda timme med mina älskade hästar som jag älskar lite för mycket.