För idag sex år sedan fick jag min första egna ponny, Walewijc's Noortje. Trots att Nora var både för stor och för svår för lilla Johanna så gav hon mig kunskap, rutin, kärlek, gos och tonvis av glädje. På grund av skolans stress under många år så känner jag att tid har blivit stulen från mig och Nora. Det är inte förrän nu jag känner att jag har utrymme att ta igen förlorade ridturer och mysdagar i stallet, och jag är så tacksam att Nora än är min och att jag därför fortfarande har möjlighet att göra det. Tack vare min kärlek till Nora, vår sammansvetsning, hennes fysik och psyke så har jag nu möjlighet att satsa och ha kul med denna ponny under många år till.

 

Jag är evigt tacksam att hon anlände till vår gård den femte oktober 2010. Hon har hållt mitt hästintresse vid liv och brinnande under så många år och lärt mig så mycket. Jag har lovat Nora ett livslångt hem och jag planerar att hålla det löftet. Idag, sex år senare, älskar jag Nora precis lika mycket, om inte mer. Jag har planer för oss. Jag har mål för oss, och jag tror på oss. Det finns inget djur jag älskar som jag älskar Nora, och så kommer det förbli. Vi, för alltid.♥