Ni som har följt bloggen ett längre tag har högst troligen inte missat att jag ofta diskuterar ämnen som prestationsångest, mål, planering och annat som har mycket med ens eget tänk att göra. Det är ämnen jag verkligen tycker är så himla viktiga, men även väldigt intressanta. Jag har skrivit ett stort antal inlägg om de ämnena och informationen är avgörande och baseras på vetenskap, elitryttare och mentala tränares erfarenheter och slutsatser. Detta inlägg är bland annat en storfavorit. Är ni nyfikna, kommentera så skickar jag lite länkar, det är viktigt för ett mål utan en plan är bara en önskan.

 

I dagens inlägg som handlar om den mentala biten så tänkte jag diskutera vikten av ens inställning och målbild. En målbild är en visualisering av ens mål, och det är den man ska se framför sig när man t.ex. rider mot en hindertyp man tycker är obehaglig. Trots detta så visualiserar många motsatsen, alltså att det går dåligt, vilket är helt avgörande för ens prestation.

 

Föreställer du dig en tvärtnit där du flyger in i hindret eller föreställer du dig att hästen med lätthet tar sig över? Man hör ständigt "tänk positivt" och det är, tro det eller ej, ingen klyscha. När du visualiserar något dåligt så signalerar din kropp, trots att du kan vara helt omedveten av det, oro till hästen. Vill du kanske inte hoppa hindret när du rider mot det? Då signalerar dina muskler det till hästen vilket ökar risken att hästen antingen stannar eller får dålig fart och river. 

 

Föreställer du dig det du vill ska hända (din målbild), alltså att du med lätthet klarar hindret så signalerar du positivitet och lugn till hästen. Hur du ser framför dig att det går avgör faktiskt till väldigt stor del hur det går. De negativa tankarna ger kroppens muskler och nerver signaler som du egentligen inte vill ge din häst. Föreställer du dig att det går åt skogen så bygger du upp en nervositet som hästar kan känna av både genom dina muskler, men även genom doft.

 

Har ni hört uttrycket "djur känner doften av rädsla"? Det tror man nämligen stämmer då rädsla bidrar till en kemisk förändring i kroppen med hormoner etc. och detta tror vissa avger en doft som vissa djur kan uppfatta. Med andra ord så är det svårt att maskera rädsla och just därför är det så viktigt att klamra sig fast vid sin målbild innan kroppen signalerar obehag i allt för omfattande mängd. Anledningen till att det ofta känns svårt att inte tänka negativt är att vi har lättare att komma ihåg de gånger det har gått dåligt. Det ligger i vår natur för att vi förr skulle kunna komma ihåg var det fanns farliga rovdjur och starka strömmar som kanske inte gick att passera.

 

Eftersom våra instinkter i princip säger åt oss "det gick ju så jäkla dåligt förra gången du hoppade ett trippelbarr, minns du inte det?!" så är det otroligt lätt att halka in på de negativa banorna och därför gäller det att vi gör allt vi kan för att visualisera vår målbild. Ett knep min tränare gav mig är att dokumentera så mycket som möjligt av t.ex. hoppningen eller det obehagliga. När det går dåligt så ska man radera filmen, punkt slut, och bara behålla filmerna av när det går bra. Det är lättare att visualisera sin målbild om man bokstavligt talat kan se den framför sig.

 

Så timmen innan t.ex. hoppträningen, hala upp mobilen ur fickan och kolla på en film från en hoppträning där det går bra. Har du inte dokumenterat när du hoppat det obehagliga hindret - kolla på en film från en hoppträning, en bana, en linje eller bara ett litet kryss där du hade go känsla och ha den känslan som målbild genom hela ridpasset. Det knepet har hjälpt mig något otroligt mycket då jag själv ofta är negativt orienterad när jag är nervös. Ni har säkert hört det förut, men att ha som mantra "jag vill, jag kan, jag ska" och föreställa sig den perfekta känslan kan vara helt avgörande när man rider mot hindret som får det att pirra lite extra obehagligt i magen.

 

Lycka till.